Pancakes

Vaknade idag av en himelskt bra dröm. Alltså, jag drömde den och sedan vaknade jag. Varför gjorde jag det? Nu känns den bara miljonmils bort.
Jag vill, nu, påriktigt, se, känna, vara, lukta, bli..

För några dagar sedan, tror det var fredag. Så stod jag och gjorde mig en omelett. Plötsligt plinga det på dörren. Först tänkte jag inte öppna, men tänkte att man säkert hörde att jag va hemma och maten som osa ut i trappuppgången. Så jag öppnade. Där stod en man som presenterade sig som Sigtunahems nånting. Det första jag tänkte på var, nu har ngn anmält mig till störningsjouren (jag har ingen aning om hur sånt där fungerar, men jag antog att ngn från sigtunahem då skulle komma och knacka på och ge mig en varning och om jag inte skärper mig, blir jag utkastad!). Min mage vred sig och jag kände hur svettig jag blev och att jag knappt hörde vad han sa. Han pratade och pratade, tillslut förstod jag att han var ordförande i områdets bostadsförening eller vad tusan det är och försökte få mig att bli medlem för att förhindra hyreshöjning.
Han fick mig nästan att känna skuldkänslor bara för att jag inte ville vara med i föreningen. Men jag gillar inte riktigt sånadär föreningar eller fack. Håller mig hellre utanför. Så jag sa att jag måste fundera på det..

Jag ska aldrig mer ha efterfest hemma hos mig! Skulle iof kunna skaffa nåt slags alkolås på stereon. Men vad gör jag om jag får för mig att knacka dörr igen? Fyy ;( Nä, jag är vuxen nu! Ska inte beté mig som en 17 åring igen. Aldrig mer! Ha!