Jag har tänkt väldigt mycket på tillit den senaste tiden, vilka man kan lita på osv. Och jag kom fram till att den enda man verkligen kan lita på är sig själv och ingen annan. Jag har varit väldigt öppen i mina vänskapsrelationer, iaf till mina närmsta. Men kan man lita på att det verkligen stannar mellan fyra ögon? Även om det bara är en pyttesak eller en stor grej. Jag vet inte. Ibland har jag sånt behov av att prata av mig. Det spelar lixom ingen roll vad det är.Jag har tex haft en stor kärlek i mitt liv, som har gjort mig så förvirrad i dagens läge att jag knappt vet någonting om någonting. Det känns ibland som att jag är på botten av sjön och inte vet hur jag ska ta mig upp, för det jag fick lära mig stämde inte. Och nu vet jag inte hur jag ska lära mig att simma upp igen. Och jag vet faktiskt inte om jag vill det heller.. jag vet inte om jag vill ge min tillit till någon igen.
Sussa gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar